Montessori
Maria Montessori var Italiens första kvinnliga läkare. Hon började observera barn i deras egen miljö och startade en förskola i den Italienska slummen ”Casa dei bambini” –Barnens hus. Grundtanken var att ha barnet i centrum.
Vad innebär Montessori?
Det första man slås av på en Montessoriförskola brukar vara miljön. Det är vad vi kallar ”den förberedda miljön” och är noga uttänkt, anpassad och iordningställd för barnen. Maria hämtade inspiration från naturen som t ex fåglar och dess bon där mamman skapar ett bo där ungen kan leva och frodas.
De fysiska, psykiska, emotionella, intellektuella, sociala och själsliga behoven
viktiga i barnens egen miljö är att vi vuxna visar, länkar samman barn och miljö och sedan ger de friheten att själva välja utmaning för att utvecklas i sin egen takt och genom sina intressen.
I den förberedda miljön kan barnen själva göra allt eftersom allt på hyllorna är anpassat i storlek och är ”på riktigt”. Dricksglasen är gjorda av glas, saxen går att klippa med och potatisskalaren kan skala. Allt det gör att barnen själva kan lära sig att bli självständiga, skapa en koncentration och koordination. Under barnens egna arbete är det väldigt viktigt att som vuxen (eller barn) inte störa barnet. Att barnen lär sig som bäst genom sina egna erfarenheter och sitt eget arbete och till sin hjälp har de något som vi kallar för de 3 inre lärarna:
Absorberande sinne:
Det absorberande sinnet är som ett slags sinne som barnet har mellan födseln och ca 6 år. Mellan födseln och 3 år är det helt omedvetet medan det blir intressestyrt de sista tre åren. Barnasinnet tar emot intryck från sin omgivning och gör barnet till ett barn av idag. Barnet absorberar allt, gott som ont: seder, bruk, tonfall, fördomar, religion, språk osv. Likt en kamera får barnet med allt utan ansträngning och blir en del av barnet.
Känsliga perioder:
Maria ansåg att det finns 6 perioder mellan 0-6 år. Perioden avser förvärvandet av en viss egenskap och fungerar som en slags spotlight till det absorberande sinnet. Perioderna innefattar språk, sociala relationer, förfining av våra fem sinnen, ordning, rörelse och intresset för små ting och detaljer i vår vardag.
Mänskliga drivkrafter:
Dessa 11 drivkrafter har alla människor från födseln till sin död. De hjälper oss till att bli den människa vi är och att hela tiden föra oss framåt. Det handlar om allt från att vilja kunna göra sig förstådd till att känna sin egen miljö och att få utvecklas via eget meningsfullt arbete och att få känna sig bra som människa.
Genom att anpassa inlärningen till olika perioder av barnets liv finner de inlärning lätt och intressant. Ett barn mellan 0-6 år behöver helt andra förutsättningar till utveckling jämfört med ett barn mellan 6-12 år. Fysiskt, socialt, intellektuellt och moraliskt är ett och samma barn helt olik sig under dessa år.
Att vara social handlar om att var och en bidrar med sitt kunnande till gruppens bästa och på en montessoriförskola finns alla förutsättningar för ett barn att lära sig detta. De första tre åren är barnet självcentrerat och har fokus på att utveckla sig själv medan ett större barn börjar tänka på vänner, sin egen miljö och att göra saker för sig själv men också för att andra ska trivas. På förskolan finns blandade åldrar på barn vilket ger en harmoni där de äldre lär de yngre och de yngre skaffar sig goda förebilder. Genom olika åldrar lär sig barnen att alla är olika och skapar förståelse och respekt för olika människor.
Genom de olika gruppaktiviteterna lär sig barnen att vänta på sin tur, att lyssna på andra och att inte störa sina vänner.
Materialet på hyllorna är indelade i 5 olika områden: praktiska livet övningarna, sinnestränande material, språk, matematik och kultur.
Allt material finns för att svara till de olika intressen barnen har i sin utveckling och går från konkret till abstrakt för att skapa en förståelse från grunden, barnet arbetar in kunskapen i kroppen genom sin egen rörelse.
”Praktiska livet”-övningarna hjälper barnet att adaptera till sin tid och miljö och har som syfte att få barnet självständigt och träna upp sin egen förmåga att utvecklas. Har ni hört orden ”–Kan själv?” Dessa övningar är toppen för att få det lilla barnet att verkligen känna att det kan själv eftersom det kan träna så länge det vill och hur många gånger som det själv vill. Dessa övningar hjälper barnet att bli sin egen problemlösare och känna sig som en del av sin egen miljö.
Det sinnestränande materialet är en hjälp till att utveckla, förfina och stimulera alla våra fem sinnen. Materialet introduceras vid ca 3 års ålder då barnet kommer in i en naturlig klassifikationsprocess då de hittar mönster och skapar logik med hjälp av sin omgivning. Materialet går från konkret-abstarkt, enkelhet-komplexitet, generella-specifika, kända-okända och från kontraster-likheter. Med hjälp av materialet arbetar de in konkret kunskap för att gå vidare med materialets språk så som stor-större-störst, namn på färger eller figurers olika namn som kvadrat, parallelltrapets och oliksidig trubbig triangel.
Språkmaterialet följer barnets egen utveckling för språk. Det är allt från barnets intresse för ord, vidare mot bokstävernas uttal, skrivning, läsning och till sist klassificeringen av vårt egna språk. Inom montessori talar man om det talade -skrivna och det lästa språket. Via det talade språket lär sig barnet olika begrepp för att kunna uttrycka sig, självförtroende, ett rikt ordförråd och logiska uttryckssätt. Vi vuxna finns som förebilder, vi läser böcker, sjunger, leker, uppmuntrar till delaktighet och uppmuntrar barnet att vara med. För det skrivna språket behövs handen och hjärnan vara förberedd. Handen behöver bl.a. penngrepp och vänster- höger riktning. Hjärnan behöver bl.a. ett välordnat sinne, rikt ordförråd och kunskapen om ljud. Det lästa språket kommer automatiskt när barnet en dag frågar: ”Vad har jag skrivit här?”. Det skrivna språket kommer före eftersom det är lättare att skriva ner utifrån sig själv än att läsa andra människors tankar. Läsningen har tre nyckar där det börjar med den ljudenliga läsningen där allt uttalas som det står så som: bord, stol, orm osv. Efter det kommer enkla, vanliga ord som: men, hon, och osv. Sist lär sig barnet svenskans alla ljudstridigheter som t.ex –ck, -tj, -gn osv. När barnet kommer vidare handlar det om att klassificera sitt språk genom att leka ordklasser, grammatik och satslära på ett mycket konkret sätt!
Matematiken anser Maria att barnet är moget för vid ca 4 års ålder, det är först då barnet kan förstå innebörden av terminologin. Barnet är indirekt förberedd under hela sin tid i livet genom ordning, sekvenser, koncentrationer, graderingar inom det sinnestränande materialet osv. Barnet lär sig från konkret till abstrakt och går från att etablera talen 0-10 till att förstå addition, subtraktion, multiplikation, division och bråktal.
Kulturen innefattar konst, geografi, historia, botanik, zoologi och vetenskap med experiment. Kulturen är ett väldigt stort och omfattande område där man istället för att bygga ut till det oändliga, hellre roterar materialet och ger barnen små nyckar som de sedan själva kan gå vidare med.
Även om materialet kan se ut att vara en stor del av pedagogiken så är det mer en hjälp för barnen att själva finna sin egen utveckling. Det viktigaste är ändå hur vi är och känner oss som människor och hur vi är mot oss själva och varandra. Vi måste alltid tänka utifrån barnets eget bästa och sätta det i centrum för sitt egna lärande och personliga utveckling. Det finns ett ordspråk inom Montessori som lyder:
”En lärare har gjort ett bra jobb när hon sitter på en stol och barnen arbetar som om hon inte är där”