Likabehandlings­plan.

Inledning

Verksamhetens likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling, ska ligga till grund för arbetet med värdegrunden i förskolan och vara förankrad i de lagar som styr. Planen ska upprätthållas och fungera som stöd för barn, personal och föräldrar på Montessoriförskolan Kompassen.

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter, flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling.

Samtal och reflektion är de främsta verktygen för att bearbeta egna föreställningar och för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och en positiv atmosfär. Alla som verkar inom förskolan ska vara medvetna om och reflektera kring sina egna värderingar och sitt förhållningssätt till varandra.

Lagar som styr

Förskolan styrs av skollagen, diskrimineringslagen, barnkonventionen och läroplanen för förskolan.

Barnen i förskolan får inte utsättas för kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier. För att förhindra, förebygga och skapa handlingsberedskap om det skulle inträffa regleras detta i skollagens kapitel om åtgärder mot kränkande behandling:

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan.

Barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020. Under artikel 2 står det:

1. Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess förälders eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller ställning i övrigt.

2. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

I läroplanen står det:

Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling.

Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?

Diskriminering

Diskriminering är när man på osakliga grunder behandlar någon sämre än andra och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna:

• Kön
• Könsöverskridande identitet eller uttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att någon missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker till exempel när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller en allergi behöver annan mat.

Trakasserier

Trakasserier handlar om ett uppsåtligt och repetitivt uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Några exempel på trakasserier kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Det gemensamma för trakasserier är att man känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Några exempel:

• Fysiska: att man blir slagen eller knuffad.
• Verbala: att man blir hotad eller kallad något öknamn.
• Psykosociala: att man blir utstött från lek och andra aktiviteter.
• Bild: nidteckningar.

Det är den drabbades upplevelse som definierar vad som utgör en kränkande behandling.

Vår vision

På Montessoriförskolan Kompassen arbetar vi tillsammans för utveckling av trygga och självständiga barn i en inspirerande, förberedd miljö inomhus såväl som utomhus.

Vår förskola ska vara en arbetsplats där alla kan känna sig trygga och där ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.

Alla barn ska vara välkomna till vår förskola. Vi välkomnar olikheter och ser det som en tillgång för utvecklingen.

Främjande arbete för att förebygga diskriminering och kränkande behandling

Hela verksamhetens arbete ska präglas av de normer och värden som uttrycks i läroplanen för förskolan. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna,
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.

Lpfö 18, s. 12–13

Så här arbetar vi för att motverka kränkande behandling och få barnen att bli trygga och trivas

• På Montessoriförskolan Kompassen arbetar vi för självständiga barn i en förberedd miljö, inne liksom ute.
• Vi är medvetna om problematiken kring genus och utgår från den enskilda individens intressen och behov.
• Vi arbetar aktivt med planerna så att de blir levande dokument.
• Vi samtalar och diskuterar vår värdegrund i arbetslaget.
• Alla är ansvariga för alla barn och är goda förebilder.
• Vi informerar varandra om det varit konflikter under dagen.
• Vi har daglig kontakt med föräldrar och vårdnadshavare för att få information om hur deras barn upplever sin vistelse på förskolan.
• Vi ser över den fysiska miljön: var händer konflikter och var kan barnen gå undan.
• Vi utvärderar vår verksamhet för att se vad som behöver förbättras.
• Vi lyfter fram olikheter som något positivt.

Insatser

• Vi gör barnen delaktiga i värdegrundsfrågorna genom samtal och rollspel.
• Vi arbetar i mindre grupper.
• Vi är med barnen i leken.
• Vi tar upp händelser direkt, inte senare.
• Vi visar hur man kan säga nej till en kompis och att det är okej.
• Vi vuxna ber barnen om förlåtelse om vi känner att vi behandlat ett barn på ett felaktigt sätt.

Ansvarsfördelning

Huvudman

Huvudmannen har skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling.

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan.

Rektor

Rektor är ansvarig för att likabehandlingsplanen upprättas, efterföljs, utvärderas och vid behov revideras.

Personal

Personalen har ansvar för att vara väl insatt i och tillämpa rådande likabehandlingsplan.

Barns, föräldrars och personals kommunikation, förankring och delaktighet

Personal

• Nyanställd personal informeras om likabehandlingsplanen.
• Kontinuerlig genomgång av den aktuella barnsituationen i gruppen på avdelningsmöten.
• Likabehandlingsplanen och den rådande situationen tas upp och diskuteras vid planeringsdagar och personalmöten.
• Under utvecklingssamtal och föräldrasamverkan informeras föräldrar om den aktuella situationen.

Barn

• Utöver den ständigt löpande kommunikationen mellan barn och mellan personal och barn hålls varje läsår ett värdegrundsfokus där barn och pedagoger tillsammans utforskar förskolans värdegrundsarbete.

Föräldrar

• Föräldrarna informeras om att vi har en likabehandlingsplan som finns att tillgå på förskolan och på vår hemsida. Under dagliga samtal, utvecklingssamtal, föräldrasamverkan och föräldraråd ges föräldrarna möjlighet till synpunkter och utvärdering av likabehandlingsarbetet.

Utreda och åtgärda

Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas.

Arbetsgång barn – barn

Pedagogen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar, genom att uppmärksamma barnen på händelsen, tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt och använda sig av frågorna:

• Hur tänkte du?
• Hur kände du?
• Hur tror du att den andra kände sig?
• Kunde du gjort på något annat sätt?
• Hur vill du bli tröstad?
• Hur vill du göra förlåt?

Vidare:

• Rektor informeras.
• Föräldrarna informeras.
• Rektor och pedagog har gemensamt ansvar för att dokumentation genomförs och att uppföljning sker med berörda parter.
• Vid behov kontaktas stödenheten eller annan instans.
• Dokumentationen förvaras inlåst.

Observera: pågående utredning eller åtgärder ska inte diskuteras med barn eller föräldrar som inte är berörda av kränkningarna. Offentlighets- och sekretesslagen ska följas.

Arbetsgång vuxen – barn

• När en vuxen, personal eller förälder, kränker ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål.
• Ta den vuxne åt sidan, ställ hur-frågor och hänvisa till diskrimineringslagen.
• Rektor informeras.
• Rektor ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.
• Vid behov kontaktar rektor stödteam eller huvudman, eller anmäler till myndighet.

Arbetsgång vuxen – vuxen

• Utsatt vuxen, pedagog som förälder, kontaktar rektor.
• Möte eller samtal mellan berörda parter upprättas av rektor. Det kan även upprättas av arbetsgivaren eller huvudmannen om den ena berörda parten är rektorn.
• Rektor ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.
• Vid behov kontaktar rektor stödteam eller huvudman, eller anmäler till myndighet.

Dokumentation och uppföljning

Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättssäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn.

Följande arbetsgång används som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling:

• Beskrivning av händelseförloppet
• Insatser som gjordes direkt
• Insatser för att förhindra att det händer igen
• Vad som kommer att ske ytterligare och när
• Föräldrakontakt

Utvärdering av föregående årsplan och verksamhetsår

Under planeringsdagen i juni görs en utvärdering av planen och verksamhetsåret utifrån observationer, utvecklingssamtal samt synpunkter från föräldrar och barn.

Bilaga 1: Dokumentation vid kränkande behandling

Blanketten som används vid dokumentation innehåller fälten datum, plats, namnen på de inblandade, beskrivning av händelseförloppet, insatser som gjordes direkt, insatser för att förhindra att det händer igen, vad som kommer att ske ytterligare och när, föräldrakontakt samt underskrift med namnförtydligande av ansvariga pedagoger och rektor.

Bilaga 2: Utvärdering av föregående års plan

Utvärderingen görs per område för utvecklingsinsats och besvarar: hur det ser ut i dag, vad som ska göras, för vem (målgrupp), hur det ska göras, vem som ansvarar, hur, när och av vem insatsen följs upp och utvärderas, samt effekter på kort och lång sikt.