Verksamhets­plan.

Verksamhetsplanens syfte och mål

Skollagen (2010:800) och Läroplan för förskolan, Lpfö 18, ligger till grund för verksamhetsplanen. I läroplanen formuleras förskolans uppdrag samt mål och riktlinjer för verksamheten.

Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratisk grund. Av skollagen (2010:800) framgår att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.

I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.

Förskolan ska tydliggöra för barnen och barnens vårdnadshavare vilka mål utbildningen har. Detta är en förutsättning för deras möjlighet till inflytande och förståelse för förskolans uppdrag.

Verksamhetsplanen är förskolans styrdokument och ram för att förtydliga vilka prioriteringar pedagogerna ska göra i verksamheten, och för att kunna erbjuda en bra verksamhet för barnen och deras familjer. Genom systematiskt kvalitetsarbete, där barns lärande och utveckling är i fokus, får vi en analys över nuläget, vad vi strävar efter, hur vi gör det och vad det resulterade i. När pedagogerna väljer mål för verksamheten utgår de från barngruppens behov, intressen och förutsättningar. Verksamhetsplanen är ett praktiskt hjälpmedel för pedagogerna för att lyfta fram arbetets olika delar.

I verksamhetsplanen ingår även kommunens mål. Målen är en del i kontraktet mellan förskolan och kommunen. Mål för förskolan i Sollentuna kommun:

• Hög pedagogisk kvalitet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Undervisning sker varje dag och barnen inspireras till nya upptäckter och kunskaper, i en miljö där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
• Trygghet. Alla förskolebarn ska känna sig trygga i förskolan.

Verksamhetsplanen utvärderas av pedagogerna i samråd med rektor inför varje nytt läsår och revideras vid behov.

Presentation av förskolan

Montessoriföreningen Kompassen är ett föräldrakooperativ som driver förskoleverksamhet med montessoripedagogiken som inspiration. Pedagogerna planerar, genomför och utvärderar den pedagogiska verksamheten kontinuerligt under hela läsåret.

Skollagen (2010:800), Läroplan för förskolan Lpfö 18, kommunens riktlinjer, styrelsens stadgar samt montessoripedagogiken ligger till grund för vår verksamhet. Föräldrarna står för föreningsverksamheten i form av styrelse och arbetsgrupper.

Inför vårterminen 2024 består förskolan av två barngrupper:

• En grupp på 9 barn cirka 1–3 år (Syd) med två pedagoger.
• En grupp för 14 barn i åldrarna 3–6 år (Nord) med två pedagoger.

Arbetslaget består av pedagoger med relevanta pedagogiska utbildningar. Det pedagogiska ansvaret delas av hela personalgruppen, med övergripande ansvar hos rektor och förskollärare.

Förskolans öppettider är måndag–fredag 07.30–17.00. Adress: Montessoriförskolan Kompassen, Storkvägen 13–15, 192 55 Sollentuna. Telefon 0736-32 69 32, e-post kompassen.montessori@gmail.com. Rektorn nås via förskolan.

Kort beskrivning av Kompassens ute- och innemiljö

Innemiljön, den förberedda miljön

Våra lokaler är konstruerade på ett sätt som gynnar alla barn i olika åldrar och ska vara en plats där barn kan utveckla sin tillit till sig själva och sin egen förmåga. All möblering är i barnhöjd, och den fysiska miljön ska väcka nyfikenhet och inspiration och inbjuda till arbetspass, lek och aktivitet. Miljön och dess material planeras med stor omsorg och tydlighet varje dag av pedagogerna, så att miljön kan svara mot barns olika utvecklingsstadier, ta tillvara deras intressen och stimulera deras inneboende drivkrafter.

Det finns flera bord där barn kan arbeta med montessorimaterial och brickor, och mattor som barnen kan rulla ut själva så att arbetspassen kan ske även där. Det finns en inspirerande ateljé för skapande där man kan välja att stå eller sitta. I det rummet har vi under våren och sommaren ett odlingsfokus där vi förodlar olika växter och grönsaker tillsammans med barnen. I flera rum har vi ett begränsat maxantal barn för att skapa studiero och möjlighet till koncentration. Var sak har sin plats med hjälp av bilder, och barnen lär sig att ta ansvar för miljön och att materialet ställs undan rent och prydligt när man är färdig. Det finns små läshörnor där barnen dagligen har tillgång till böcker av olika slag, sagor såväl som faktaböcker, och där de kan sitta i lugn och ro.

Utemiljön

Kompassens utemiljö är stor och utmanande och lockar till lek och rörelse i olika former. Vi har flera klätterställningar, hinderbana, gungor, rutschkanor samt mark och skog som varierar högt som lågt. Vi har barncyklar, åkmadrasser och lekmaterial som stimulerar till lek, sport och fantasi. Vi har flera odlingar som vi tar hand om och skördar tillsammans med barnen, till exempel äppelträd, bärbuskar, rabarber och jordgubbar, och en utekompost som vi sköter. Det finns flera sandlådor som inbjuder till konstruktionslekar, bänkar på barnens nivå och altaner med och utan tak. Vi har flera samlingsplatser och vid en av dem en grillplats. Utemiljön möjliggör lek, samspel och lärarledda uteaktiviteter i större och mindre grupper. I närområdet har vi nära till större skog, sjöar och lekplatser.

Kompassens värdegrund

På Kompassen arbetar vi tillsammans för utveckling av trygga och självständiga barn i en inspirerande, förberedd miljö inomhus såväl som utomhus.

• Alla individer är lika mycket värda oberoende av social bakgrund, kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.
• Vi bemöter flickor och pojkar jämlikt genom att ge dem samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
• Vi respekterar våra kamrater och vår miljö genom att värna om dem.

På Kompassen arbetar vi aktivt för en jämlik arbetsplats där vi utgår från varje individs intresse, förmågor och förutsättningar. Det är vi som pedagoger och föräldrar som måste vara föredömen för barnen och vara medvetna om att våra handlingar, både fysiskt och i ord, kan förstärka stereotypa könsroller, och därigenom försöka motverka dem. Alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till det de själva vill bli och erbjudas möjligheten att utveckla de intressen och förmågor som de har.

Kompassens värdegrund ligger till grund för utformningen av vår likabehandlingsplan, planen mot diskriminering och kränkande behandling. Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete innebär att systematiskt kartlägga och målinriktat utvärdera, analysera, förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som strider mot vår värdegrund. Värdegrundsarbetet handlar om att främja varje barns lika rättigheter och möjligheter, att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde.

Montessoripedagogiken

Vi bemöter barnet med kärlek och respekt och utgår ifrån dess intressen och behov.

Maria Montessori (1870–1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med barn med intellektuella funktionsnedsättningar och blev snart övertygad om att barnens problem var av pedagogisk snarare än medicinsk art. Deras tillstånd kunde förbättras med intellektuell stimulans. Hon utvecklade efter hand pedagogiska metoder för att hjälpa barnen och lyckades över förväntan. Barnens intellektuella och känslomässiga utveckling var häpnadsväckande. Hon frågade sig då om inte hennes idéer också skulle kunna tillämpas lika väl på alla barn.

Pedagogiken bygger på noggranna observationer av barns utveckling. Arbetsmetoderna växte fram som ett svar på barnens egna behov och intressen. Pedagogiken grundar sig också på en filosofi om alltings samband på jorden och alla individers betydelse.

Ta vara på barnens känsliga perioder

Maria Montessori visste vad varje förälder vet: att alla barn är nyfikna, fulla av upptäckarglädje och ivriga att pröva på och lära nya saker. Och precis som föräldrar världen över märkte hon att barnens intressen varierar med ålder och mognad. Dessutom observerade hon att intresseförändringarna följer ett givet mönster som är detsamma hos alla barn, från de allra tidigaste intressena av att äta själv, lära sig gå och prata till intresset för läsning, matematik och rymden.

Hon fann att barn under sina olika mognadsstadier är speciellt mottagliga för olika slags kunskap, och insåg det värdefulla i att ta tillvara intresseperioderna, som hon kallade känsliga eller sensitiva perioder.

Frihet att välja

Maria Montessori upptäckte att inlärning som anpassas efter barns utvecklingsstadium förvärvas enklare, att pedagogen bör ta tillvara barns spontana lust för arbete genom att låta deras eget intresse vara motiv nog för att söka kunskap, att barn har en avundsvärd förmåga att koncentrera sig på en intressant uppgift, och att barn som vill lära något nytt upprepar övningen om och om igen. Med sina kunskaper om människans tidiga mognadsprocess skapade hon förutsättningar för barn att utvecklas till harmoniska och självständiga vuxna.

Montessorimaterial, en god hjälp i inlärningen

För att kunna möta barns behov av aktivitet och motorik utvecklade Maria Montessori arbetsmaterial för olika mognadsstadier och intresseriktningar. Materialet är inte det viktigaste i pedagogiken, men det är till god hjälp. I ett montessorirum finns material både för praktiska, intellektuella och sinnestränande övningar: alltifrån skokräm och putstrasor till sinnrikt material som tränar logiskt matematiskt tänkande, material som övar upp skrivförmåga, språkkänsla och grammatik, men också saker som låter barnen träna syn, hörsel, lukt, smak och känsel.

Montessoris idé om inlärning handlar om att gå från det konkreta till det abstrakta. Matematikmaterialet ger till exempel barn en taluppfattning och tydliga begrepp om räkneoperationer. När ett barn väl har förstått ett moment är det dags att lämna materialet och lösa uppgifter på abstrakt väg. Så gott som allt material fyller flera funktioner. Ofta arbetar små barn sensoriskt med det, och sedan använder äldre barn samma material för intellektuell förståelse. De flesta material är självrättande. Barnen får uppleva tillfredsställelsen av att själva se att de lyckats med en uppgift.

En god hjälp i uppfostran

Allt material är av god kvalitet och finns bara i ett exemplar. Allt material har sin särskilda plats i rummet. Den som använt ett material har ansvar för att det snyggt och prydligt kommer på plats igen. Barnen lär sig att ta hänsyn till varandra. Är ett visst arbetsmaterial upptaget får man vänta på sin tur eller komma överens om att samarbeta.

Hjälp mig att göra det själv

Detta är en tanke som grundar sig på det faktum att ingen kan lära någon annan något. Man kanske behöver hjälp för att kunna lära sig, men själva inlärningen måste var och en klara på egen hand.

I en montessorigrupp är lärarens uppgift därför inte i första hand att förmedla kunskap, utan snarare att observera barnen och vara uppmärksam på varje barns behov, och att ge den stimulans som svarar mot varje barns mognad och intresse. Läraren berättar, beskriver, stimulerar till diskussion och nya frågeställningar, visar var kunskap finns att hämta och visar hur materialet ska användas för att ge meningsfull träning. Sedan gäller det för barnet att arbeta självständigt med sin uppgift.

All onödig hjälp är ett hinder i barnets utveckling. Genom att inte i tid och otid hjälpa barnen, utan i stället låta dem fritt experimentera, pröva sig fram och öva sig inom olika områden, har man undanröjt de hinder som vi vuxna normalt ställer i vägen för barnens naturliga utveckling.

Delar ur artikel i Montessoritidningen nr 5, 1995

Verksamhetens pedagogiska grund

Den pedagogiska verksamheten bygger först och främst på Skolverkets läroplan för förskolan, Lpfö 18, och därefter på montessoripedagogiken. Läroplanens mål förenas med montessoripedagogikens tankar.

Vi anser att eftersom varje barn är en egen individ med olika behov räcker det inte med enbart gemensamma mål för verksamheten och barngruppen. Vårt arbetssätt är framtaget med tanke på att alla barn ska bli sedda och få sina behov tillgodosedda.

Grundverksamheten

På Montessoriförskolan Kompassen har vi en gemensam grundverksamhet med tre stöttepelare.

1. Förskolans värdegrund

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande, samt förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation och vilja att hjälpa andra. Arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet, samt stimulera barnens samspel och hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.

Detta gör vi genom att:

• Pedagogen möter varje barn på individnivå med medvetenhet om barnets integritet, intresse, förmågor och förutsättningar.
• Pedagogen lyssnar, samtalar och vägleder barnet genom vardagen och den förberedda miljön.
• Pedagogen lär ut och visar turtagning (hänsyn), att sätta stopp (integritet och gränser) samt att göra förlåt (empati).
• Varje år utvärderar vi Kompassens plan mot diskriminering och kränkande behandling och ser över utvecklingsområden.

2. Förskolans rutiner

Varje avdelning har sina rutiner kring moment i förskolans vardag, men vi har tillsammans en gemensam dagsrutin för att stärka barnens trygghet. En dag på Kompassen, ungefärliga hålltider:

07.30

Förskolan öppnar utomhus

09.00

Verksamheten börjar på respektive avdelning, Nord och Syd, med samling och fruktstund, därefter arbetspass ute eller inne

11.00

Samling

11.15

Lunch

12.00

Sov och vila, Syd och Nord

12.30

Aktivitet inne eller ute

14.15–14.30

Mellanmål

15.00

Aktivitet inne eller ute

17.00

Förskolan stänger

Vid dessa hålltider tillkommer rutiner kring på- och avklädning, toalettbesök, handtvätt, dukning, städning och samling, som är en stor del i barnens lärande att bli självständiga, framför allt på Syd där allt lärs från början.

Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid.

3. Förskolans lek- och lärandemiljö

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Arbetslaget ska verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande, samt uppmärksamma och ge ledning och stimulans till alla barn och särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling.

Förskolans lek- och lärandemiljö är oerhört viktig i sin utformning, sitt innehåll och sitt syfte. På Montessoriförskolan Kompassen tar vi ansvar för detta genom att:

• Fysiskt: se till att rummets form, färg och inredning stimulerar barnets inneboende drivkraft, med inredning i barnhöjd.
• Psykiskt: ordna struktur och ordning i miljön så att barnet kan koncentrera sig på sitt valda material.
• Intellektuellt: materialet utgår från individens och barngruppens intresse och ska vara attraktivt, välgjort, rent och helt för att fånga barnens intresse.
• Socialt: pedagogerna ger barnen en miljö där samvaron bygger på frihet och respekt, där barn utvecklas och umgås med andra barn. Hänsyn, turtagning och vård av miljön är viktiga begrepp vi lär in.
• Känslomässigt: pedagogerna erbjuder en varm och tillmötesgående atmosfär där ordning och struktur ger barn trygghet.

Grundverksamheten bildar ramarna för förskolans hela verksamhet. För barnens del ger en fungerande grundverksamhet trygghet. När den fysiska och psykosociala miljön överensstämmer med varje barns behov kan barnet trivas och lära sig saker. Trygga barn bidrar också till trygghet för barnets föräldrar.

Kompassens systematiska kvalitetsarbete

Det systematiska kvalitetsarbetet är en viktig del för att stärka verksamhetens kvalitet och visa att vi över året bibehåller en adekvat pedagogisk verksamhet gentemot Montessoriföreningen Kompassen som huvudman och Sollentuna kommun. Här beskriver vi delar som ingår i vårt systematiska kvalitetsarbete, där uppföljning, utveckling och utvärdering är grundstommarna.

Barn

Inskolning

• Cirka en månad innan inskolningen skickas inskolningsschema, välkomstkort till barnet och information till föräldrarna.
• Hembesök erbjuds och utförs av ansvarig inskolningspedagog.
• Inskolningspersonalen ser till att barnens hyllor och krokar är märkta.
• Vi skickar ut en utvärdering till föräldrarna efter inskolningen och erbjuder samtal.

Observationer

När grundverksamheten har befästs börjar pedagogerna observera barnens intressen och utvecklingsområden genom observationer av individ, grupp, lek och sysselsättning, dokumentation av montessoripresentationer och montessoriarbeten, dokumentation av barnens arbeten, till exempel skapandeverksamheten, fotografering av aktiviteter barnen deltar i, samt barnintervjuer.

Överinskolning

• Överinskolning sker enligt anpassat schema.
• Pedagog på Nord tar hand om överinskolningen.
• Kommunikation kring överinskolningen sker mellan pedagog och förälder vid aktuellt tillfälle.

Barn som slutar

• Börjar skola: ansvarig pedagog ansvarar för kontakt och samverkan mellan förskola, förskoleklass och föräldrar samt för att överskolningssamtal sker.
• Byter förskola: pedagog ansvarar för kontakt och samverkan mellan förskolorna så att överskolningssamtal sker om föräldrarna önskar. Samtalet måste vara godkänt av föräldrarna.

Föräldrar

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen. Arbetslaget ska vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande.

Dagliga kontakten

• När barnen lämnas och hämtas uppmärksammar pedagogen föräldrarna.
• Syd har en rutintavla där föräldrarna kan läsa hur lunch, blöjbyte och annat har varit under dagen om ansvarig pedagog inte finns tillgänglig.
• Förskoleappen och hemsidan.
• Vid brådskande ärenden nås vi på telefon.

Förskoleappen

I förskoleappen sammanställs all dokumentation av barnets utveckling och lärande: observationer, intervjuer, fotografier, videosekvenser och annan dokumentation av barnens arbete. Här publiceras även informations- och verksamhetsbrev som beskriver aktuella händelser i verksamheten. Föräldrar kan ta del av innehållet via dator, surfplatta och smartphone. Av sekretesskäl förstörs all annan dokumentation av personalen när barnet lämnar förskolan.

Föräldrasamverkan

• Vid behov bjuder förskolan in föräldrarna till möte en gång per läsår, vid ytterligare behov oftare.
• Pedagogerna ansvarar för innehållet.
• Vid behov får föräldrarna chans att påverka mötets innehåll genom en undersökning före mötet.

Utvecklingssamtal

• Vi erbjuder utvecklingssamtal två gånger per läsår, vid behov oftare.
• Samtalen förläggs under höst och vår.
• Ansvarspedagogerna ansvarar för samtalets innehåll.

Årshjul och kalendarium

Vid varje terminsstart får vårdnadshavare ett årshjul eller kalendarium för hela eller halva året med kommande viktiga datum, såsom personalmöten och planeringsdagar.

Kundundersökning, Våga visa-enkäten

Varje vårtermin har föräldrarna möjlighet att via kundundersökningen utvärdera verksamheten, vilket vi uppmanar dem att göra. Den ligger sedan till grund för det systematiska kvalitetsarbetet.

Synpunkter

• Synpunkter på den pedagogiska verksamheten lämnas först och främst till barnets pedagoger, i andra hand via mejl eller samtal till rektorn.
• Synpunkter på föräldrakooperativet lämnas till styrelseordföranden via mejl eller samtal.

Kompassens planer

Vår verksamhetsplan och likabehandlingsplan finns att tillgå på förskolan vid efterfrågan och på vår hemsida. Information om planerna ges vid inskolning, utvecklingssamtal eller på styrelsemöte.

Personal

Rektorns ledning samt förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag att främja barns utveckling och lärande är förutsättningar för att utbildningen ska utvecklas och hålla hög kvalitet. Alla som ingår i arbetslaget ska systematiskt och kontinuerligt dokumentera, följa upp, utvärdera och analysera resultatet i utbildningen.

Ansvarsbarn

Personalen har ansvarsbarn, vilket innebär att man har huvudansvar för att utvecklingssamtal genomförs med barnets vårdnadshavare och för att särskilt observera barnet.

Nulägesbeskrivning av barnet och utvecklingssamtal

• Med observationer och intervjuer som grund görs en nulägesbeskrivning av barnet med utgångspunkt i den pedagogiska verksamheten och läroplanens två huvudområden, Normer och värden samt Omsorg, utveckling och lärande. Till detta finns en färdig mall. Nulägesbeskrivningen redovisas för barnets föräldrar vid inbjudet datum och kompletteras med föräldrarnas perspektiv och synpunkter.
• Utvecklingssamtal erbjuds två gånger per läsår och vid behov.
• Till utvecklingssamtalet används nulägesbeskrivningen samt den dokumentation som pedagog och barn tillsammans samlat i förskoleappen. Även observationer och tidigare utvärderingar kan ligga till grund för samtalet. Utifrån den samlade dokumentationen samtalar pedagog och förälder om barnets intressen, lärande och utveckling samt eventuella särskilda behov.

BIBS-plan, barn i behov av särskilt stöd

En åtgärds- och handlingsplan upprättas av ansvarig pedagog för det barn som är i behov av särskilt stöd. Kompassen använder den mall för handlingsplan som upprättats av Sollentuna kommun. Handlingarna är sekretessbelagda och förvaras inlåsta på förskolan. Föräldrarna görs delaktiga i handlingsplanen och får chans att påverka dess innehåll, syfte och mål.

Ansvarsområden

• Personalen har olika ansvarsområden fördelade.
• Personalen delar ansvaret för ordningen i förskolans olika rum, till exempel att rummen är inbjudande, att materialet är helt och att trasiga saker lagas eller slängs.

Individuell planeringstid

Varje pedagog har tid för egen systematisk dokumentation, uppföljning och analys av varje barns utveckling och lärande samt utvärdering av förskolans verksamhet, inklusive hur förskolan tillgodoser varje barns möjlighet till utveckling och lärande enligt läroplanens mål och intentioner.

Avdelningsplanering

• På avdelningsplaneringen diskuteras barngruppens behov och intressen, som pedagogerna observerat och dokumenterat eller fått fram genom intervjuer och barnsamtal.
• Behoven och intressena omsätts i vårt material och våra val av aktiviteter. Vi utgår alltid från läroplanens mål och riktlinjer och sätter upp utvärderingsbara mål. Materialet och aktiviteterna planeras, dokumenteras och utvärderas under avdelningsmötena och förbereds av pedagogerna under individuell planeringstid. Förberedelser kan göras på Kompassen om tid finns, men inte på bekostnad av barngruppens behov.

Pedagogisk dokumentation

Genom pedagogisk dokumentation synliggörs lärandet och undervisningen som sker på förskolan. Den fungerar som underlag när vi fortsätter observera, analysera och reflektera över innehållet, både enskilt och i arbetslaget. Den öppnar för vidare pedagogiska diskussioner där nya perspektiv och förhållningssätt kan upptäckas och ger insyn i varandras sätt att tänka. Under reflektionen utvärderas resultaten tillsammans. Med detta arbetssätt stärker vi vårt systematiska kvalitetsarbete genom att kunna titta bakåt i dokumentationen för att blicka framåt, och göra lärandet till en del av vår dagliga verksamhet.

Personalen använder följande observationsverktyg: öron och ögon, papper och penna, observationsprotokoll, kamera och video, väggdokumentation, kollegor och läroplanen.

Planeringsdagar

• Fyra planeringsdagar per läsår, två per termin: en för utvärdering av den gångna terminen och en för planering och utveckling av verksamheten inför kommande termin.
• Förskolan stänger under dessa dagar.

Rektorns deltagande i styrelsemöten

• Rektorn deltar i styrelsemöten månadsvis.
• Rektorn redovisar för personalen de punkter som är relevanta vid ett gemensamt informationstillfälle.

Verksamhetsmål HT 2023 – VT 2024

Vi har valt att arbeta på ett mer montessoriinspirerat arbetssätt utifrån några grundläggande principer:

• Förberedd miljö
• Frihet och ansvar
• Individualisering och samarbete
• Hjälp till självhjälp
• Konkretion och motorik
• Helhet och fredstanke

Vi planerar därmed att kunna arbeta utifrån det mål barnet själv väljer, och observera och utmana där barnet befinner sig i sin inlärnings- och utvecklingsfas. För att vi ska kunna ge varje barn förutsättningar att utvecklas inom de mål och riktlinjer som förskolan ska förhålla sig till enligt Lpfö 18 är det viktigt att skapa tydliga och tillgängliga miljöer där material, lärande och undervisning bildar en helhet och där alla områden och ämnen finns presenterade. Detta görs inom det praktiska materialet, det sensoriska materialet, språkmaterialet, matematikmaterialet och kulturmaterialet.

Resultatet av den årliga Våga visa-enkäten ligger också till grund för vårt fortsatta kvalitetsarbete.